Natalja, Jenny, Max, Filip och jag

Vår vegetariska lasagne med soltorkade tomater och mozzarella

Förförra fredagen spenderade jag i Vauban, uttalas vå-bå, tillsammans med några ur klassen. Det var otroligt fint ljus vid spårvagnshållsplatsen jag och Jenny kom till, och det tillsammans med en vägg täckt av växter utgjorde en bra fotoanledning! Jag tyckte åtminstone att bilderna blev trevliga.

Vauban är Freiburgs kanske mest alternativa område, vilket inte säger lite då hela Freiburg är ganska alternativt. Folk bodde i ombyggda husbilar och hade betydligt fler trädkojor än en genomsnittssvensk, samt växter och massvis av prylar som påminner mig om föreningsrummen på Chalmers. När vi gick för att handla, passerade vi en grupp, cirka 20 stycken, som satt kring en lägereld. Dansandes, drickandes, rökandes och sjungandes med en speciell stil. Så ovanligt mot hemma. Miljöombytet är en av de saker jag tycker är härligt i Freiburg. Jag skulle aldrig vilja bo här i fem år, men tre och en halv månads total omväxling från Göteborg är underbart.

Under kvällen lagade vi en vegetarisk lasagne. Lasagnens “köttfärs” bestod av en grönsaksröra med morötter, krossade tomater, spenat och soltorkade tomater. För att göra hela lasagnen lite mer göttig varvade vi lagren med mozzarella. Omnom!

Martin från klassen

Den långa dagen i Straßbourg avslutades med en välbehövlig middag, för min del bestående av en Flammkuchen tillsammans med ett glas vin. Detta var innan jag gick över till striktare vegetarisk kost, om ni undrar varför det är skinka på. Köket i Straßbourg har många tyska influenser, vilket är logiskt då de flera gånger har växlat mellan att tillhöra Tyskland och Frankrike. Jag hade förväntat mig ett helfranskt kök och blev därför högst förvånad när de ständigt benämnde Flammkuchen som sin specialitet. Det är ju så tyskt det bara kan bli för mig! Vinet fick vi in i en liten karaff, som påminde mig mycket om när jag var i Paris förra hösten. Det var en otrolig resa till en av världens vackraste städer, som jag kanske har chansen att besöka snart igen!

Efter middagen rörde vi oss tillbaka mot bussen och passerade flera broar där jag lyckades ta dessa två bilder. Som vanligt är jag självkritisk i efterhand och ser vad jag hade kunnat göra bättre, men försöker att ta med mig det och komma ihåg nästa gång jag fotar vatten i mörker!

Det totala intrycket av Straßbourg kan sammanfattas med tre ord: Vackert, slitet och långtråkigt. Fanns inte så mycket att göra förutom att vandra omkring och då staden är rätt liten, tror jag vi hade besökt det mesta redan innan tolv. Innerstaden var väldigt vacker och jag blev helt lyrisk av alla franska fönsterluckor. Vill gärna återvända innan jag åker härifrån, men då kanske en kortare stund.

Sophie, Linda, Jenny, Hanna, Karin och Natalja från min klass

Jenny och jag

Efter en dag i Straßbourg hade vi hunnit se en hel del. Fina byggnader, målningar på väggar, utsikter och söta kvarter. Det resulterade dock i att vi gick väldigt mycket men när det är strålande sol och cirka 30 grader blir det ganska utmattande. Därför var en av dagens höjdpunkter när vi satte oss vid floden och badade fötterna. Hur skönt som helst, även om det för Natalja råkade resultera i att hon fick gå utan/med blöt strumpa resten av dagen…

En annan höjdpunkt var nougataffären vi besökte. De tillverkade massiva nougater, ni ser på bilden hur stora de är i jämförelse med Jennys huvud, som vi fick provsmaka lite av. Väldigt gott.

Något som inte var en höjdpunkt var lunchen. Verkade först lovande, då det var ett litet crêperie som låg halvt undangömt på en innergård. Dock var menyerna enbart på franska och personalens engelska var högst bristfällig. Lite konstigt för en stad med många turister och ett EU-kontor kan jag tycka, men det är bara min åsikt. Crêpesen vi beställde var lite av en besvikelse då de både såg tråkiga ut och var aningen torra.

Middagen blev dock mycket bättre. Men mer om den i ett annat inlägg!

DEN ÄR MIN!! Jag har, äntligen, köpt en ny kamera och är over the moon! Den är verkligen inte tänkt att ersätta min kära 5D Mark II, utan istället fungera som min ständiga vardagsföljeslagare. Trots att det först var lite krångel så att jag fick byta den första jag köpte, står jag nu här med min kära OM-D E-M10 Mark II och är supernöjd. Den ligger bra i handen och är enkel att jobba med, samt verkar, har inte tagit upp dem i datorn än, producera en kvalité jag blir riktigt nöjd med.

Har så länge tänkt köpa en mindre kamera och antingen förbannat att jag lämnade min stora hemma när jag vill fota eller tyckt att den varit för tung att bära på en hel dag. Så. Superlycklig!

Linda från klassen

En stort fördel med Freiburg är läget i Schwarzwaldskogen och närheten till många andra städer. Tidigare har jag mest befunnit mig i nordvästra Tyskland och städerna däromkring. Södra Tyskland, Frankrike och Schweiz är för mig helt outforskade, med undantaget Paris. Därför är resor till olika orter något som jag verkligen sett fram emot och vill ta vara på här. Inser i skrivande stund att jag knappt har några inplanerade och börjar undra när jag ska hinna med då det nu bara är två(!) månader kvar här. Planera planera.

Hursomhelst, det som inlägget skulle handla om var vår dag i Straßbourg! Jag och de flesta andra i min klass åkte dit för några veckor sedan. Innan besöket hade jag hypeat upp Straßbourg något riktigt ordentligt. Jag hade googlat och funnit helt fantastiska bilder på vad som verkade vara en väldigt mysig och vacker fransk stad. Vad som var mest fantastiskt dock, var att Straßbourg levde upp till förväntningarna! Var och vartannat hus kantades av färgsprakande blomsterlådor och franska fönsterluckor. De var även vackert byggda och långt ifrån de gråa lådorna man kan hitta i Freiburg.

På en av bilderna ser ni Café Stein. Under en förmiddagstimma försöker vi, efter en dålig utgiven vägbeskrivning, att hitta detta café då de tydligen ska ha den bästa Eclair-bakelsen. När vi till slut får syn på det, utbrister jag “men det här caféet har ju jag kort på”. Så var det alltså ett av de första vi gått förbi påväg TILL turistinformationen och jag hade stannat och fotat för att jag tyckte det var så vackert. Gissa om vi skrattade.