Premiere auf dem Balkon

Jag gillar när man hittar på aktiviteter, där man inte bara är still. Så en av de första riktigt varma vårdagarna i början av april, begav jag och Chiara oss ut för att hajka. Vandringsnaturen nära Aachen måste jag säga är snäppet bättre än vid Göteborg, även om det tar emot. Så vi vandrade, pratade och njöt av solen. Dagen avslutades med balkongpremiär, som jag hade längtat efter att kunna börja använda den! Hoppas på många fina kvällar nu i sommar, för balkongmiddagar är guld värda.


Tales Geburtstag

I mitten av mars fyllde min roomie år, vilket vi såg till att fira. Jag överraskade med frukost, som bestod av amerikanska pannkakor, fruktfat och hemmagjord “hallonsylt”. Jag gjorde ett tappert försök till att vara konstnärlig och skriva “23” med lite av smeten. Det gick sådär. Trots min egna besvikelse, tyckte Tale att det var så söta och det är ju i slutändan det viktigaste.  Sedan var det vandring med picknick och mousserande som gällde, innan en minifest på kvällen.

Tale hade valt ut en vandringsrutt som skulle ta 3,5 timmar, vilket vi tyckte kändes ganska lagom. Dock vet jag inte om det var antalet och längden på fikarasterna och fotostunderna, eller om vi helt enkelt var extremt långsamma vad gäller vandring, men istället för dessa 3,5 timmar så tog det oss sex timmar. Under dessa sex timmar hann vi passera både fält, skog, och åar. Däribland en bäck, vars “bro” enbart bestod av en liknande aliminiumställning med hål i. Kändes sjukt osäkert att gå utan att ramla, men vi klarade oss över även om en av oss sittandes pushade sig framåt längs hela bron. Var sammanfattningsvis en väldigt mysig dag!

 

Överraskningsfrukosten med de smått misslyckade pannkakorna.

Här ser ni alltså “bron”. Tur att man kan hjälpas åt.

Eifel-natur

Vackra Eifel med små bäckar mitt i skogen.


Der Rest des Wochenendes

Insåg nu att jag inte postade uppföljningen på helgen, så här kommer den! Skrev allt under väntetiden i Moskva, därav så detaljerat. Hade inte kommit ihåg allt nu.

Lördag: Med väckarklockan på 05.15 var det bara att traska upp och börja fixa mig. Duscha, sminka, fixa håret och mötas upp klocka 7 på centralen med övriga internationella modeller för en ny fotografering. Den här fotograferingen var i kläder från fantastiska Sonja Andersson, och jag fick börja i en hellång, ljuslila chiffongklänning som jag bara älskade. Trots trötthet, trots kyla, så var jag så himla glad.

Efter fotograferingen, och en ny powernap, fanns det äntligen lite tid att spendera med Linea! Vi gick till fotografiska, som bland annat hade en utställning med Alison Jackson som hette Truth is Dead. Där porträtterade hon kända personer med hjälp av lookalikes, och gjorde porträtt ”vad vi föreställer oss att de gör när inga ser”. Bland annat hur ”Trump” får raseriutbrott på en lövblåsare, samt kastar pengar på lite lättklädda kvinnor. Usch vad vissa bilder med ”honom” var avskyvärda, men samtidigt så träffsäkra då det är de tankarna och fördomarna som jag tror många har. Kan verkligen rekommendera utställningen till alla som har vägarna förbi Stockholm.

Här någonstans får jag meddelat att mitt flyg för söndagen är inställt pga SAS pilotstrejk. Kul. Vi åker hem till Linea, och börjar laga mat samtidigt som jag ställer mig i telefonkö till SAS. Visste att det skulle vara lång väntetid, och hade väl gissat på cirka en timma. Maten blir klar och vi äter den i solen på hennes balkong (balkongpremiär!). Det var kvalitétstid det, trots telefonrösten som emellanåt tackade oss för att vi väntade i kö. Vi diskar, och köandet fortsätter. Nu har det gått ungefär 1,5 h tror jag. Googlar lite mer, men då jag kan tänka mig att åka till andra flygplatser ville jag verkligen nå någon att prata med för att få det att bli rätt. De säger ju heller inte vilket könummer man har, så vi trodde att vi nästan var framme. Kunde inte haft mer fel.

Linea hade tidigare under dagen hittat att det var konstnatt i Sthlm på kvällen, med bland annat en ”stadsrundvandring” med kvinnohistoriska föreningen på en takbar i Stockholm som lät sjukt intressant. När vi efter tre timmar fortfarande inte har kommit fram i telefonkön bestämmer vi oss för att åka in ändå, och stå kvar i kö med bluetoothhörlurar. Efter tre och en halv timma köandes, åker vi med pendeln genom tunneln in till Stockholm Södra. Beep beep. Samtalet bryts. Där och då var jag återigen extremt nära ett sammanbrott. All stress och nervositet som har legat inför detta, problemen med resan som bara kommer fler och fler, bubblade upp inom mig. Det är såna här stunder som menas när man säger att vänner finns där när man behöver dem. Så tacksam för att Linea var där, så jävla tacksam.

Väl framme vid TAK åker vi upp till en underbar utsikt över Stockholm. Även om ”stadsrundvandringen” bara tog cirka 10 minuter, så var det som sades väldigt intressant. Nu är mitt liv påväg igen, och jag är trots allt riktigt riktigt tacksam och pepp på det. Inte hade jag trott när jag tog studenten, att jag skulle sitta på en takbar med utsikt över Stockholm i natten, efter en fotografering där jag är modell, med en kodtest som ska in för ett internship hos Google och om en och en halv vecka dra till SF för att gå på Google I/O, som är en developers’ festival där jag vann biljetter i en algoritmtävling. Detta är mitt liv. Jag kan inte förstå det. Året är precis som mitt nyårsmotto som ni kan läsa om här, och jag lever mer än vad jag har gjort på länge.

Söndag: Jag hade taggat första sovmorgonen på länge och en stor helgfrukost, men pga. tidigare nämnda strejk så blev det istället att klockan sex bege mig till Arlanda, för att försöka prata med dem live, då jag helt gett upp hoppet om telefonkö. Efter en timmas köande, massa kaffe och tunnbrödsrulle med rökt laxröra som SAS delade ut till alla, fick jag iallafall klartecken att jag skulle få komma hem idag vilket jag verkligen blev så glad över. Men via Moskva och först fyra timmars väntetid innan första flyget – precis så länge att det inte lönar sig att åka tillbaka till Linea, men fortfarande så länge att det är en väldigt seg väntan – och sedan även fyra timmar i Moskva. Som också för alla er som har lite koll på geografi vet, ligger åt precis motsatta riktningen än Düsseldorf. Kul kul och bra för miljön. Istället för mina tilltänkta sex timmar dörr till dörr, så landar vi på 18 timmar och en hemkomst vid midnatt.  Dock så har humöret nu gått från sammanbrottet igår till den där punkten när man bara inte orkar bry sig utan skrattar åt allt.

Väl väntandes i Moskva får jag en förfrågan av en annan om jag har handkräm. Efter lite pratandes, visar det sig att hon ska till Köln och blir upphämtad av sin pojkvän, och erbjuder om jag vill följa med. Ännu bättre att de bor precis vid den Köln-hållplatsen som ligger närmast Aachen, där det bara tar 40 min hem till mig. (Istället från 2 timmar från Düsseldorf). Så. Nice.

Det var alltså min helg, med höga höjdpunkter och djupa dalar som lämnade en helt utmattad, men pepp, Lovre. En Lovre som är väldigt, väldigt sugen på att sova.

Från lördagens photoshoot, taget av Tommy Lindblom. Nu är jag påväg.


Ein Freitag zu erinnern

Fredag: Uppstigning 06.45, efter cirka 7 timmars sömn som verkligen inte är tillräckligt för mig. Detta då jag klockan 08.30 hade samling i Stockholms stadshus, för att… *trumvirvel*

Jag ska gå catwalk där på Scandinavian International Fashion Week i sommar!!!

Så där har ni anledningen varför jag var så fruktansvärt stressad på torsdagen och inför den här resan. Vågar fortfarande nästan inte skriva det med rädsla för att något ska gå fel, men oj vad jag är glad! Fick träffa alla andra modeller som kommer att vara där, spela in content, öva på att gå nedför stora trappan i blå hallen och även en fotografering. Sedan var det hem för powernap, ombyte och fixande, då det på kvällen var mingel i gamla stan. I långklänning och klackar, som är nästintill omöjligt att gå med på kullersten, spenderades kvällen pratandes, dansandes och fotograferandes. Så kul, även om jag fick röra mig hemåt redan vid tio, då även lördagen krävde att jag var pigg och glad, tidigt.

Har tyvärr dock inga bra bilder från denna dag, som inte är fula suddiga mobilbilder. Alltför upptagen med att leva.