Am Schönberg

img_0219 img_0248 img_0250 img_0255 img_0266

img_0277

Canon EOS 5D Mark II

Dag tre på Ludvigs besök cyklade vi till Vauban för att vandra tillsammans med Natalja från klassen. Vauban ligger intill berget Schönberg, som på svenska ungefär skulle betyda “vackra berget”. Jag förstår varför. Med en utsikt över Freiburg och stora vinfält är det svårt att inte bli imponerad. Jag tror att vi gick omkring i någon timma samtidigt som vi smååt av både ljusa och mörka vindruvor. Med handen på hjärtat, tror jag att de är de godaste vindruvorna jag har ätit.  Tur för mig att det säljs vindruvor på marknaden här varje lördag, där lokala bönder/odlare säljer sina varor. Får helt enkelt ta och köpa fler!

Bredvid vinfälten fanns även åkrar där kor gick och betade. Mitt bland dessa låg det ett övergivet jakttorn som vi bestämde oss för att klättra upp i. Det var dock lättare sagt än gjort, då vi behövde ta oss igenom ett buskage med väldigt taggiga växter som hade en förmåga att fastna i min kofta. Om och om igen. Jag vill skriva att det var värt för att man fick en ännu finare utsikt, men då hade jag ljugit. Ända anledningen till att det kanske var värt, är att jag nu har en historia att berätta. Trots att den inte ens är bra…


Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *